Äntligen höstlov!

Skolan har verkligen slitit på en! Vi har fått sånadär "mission impossible-uppgifter" med ridiculously lång inlämningstid, samtidigt som vi blir dränkta i andra små läxor som kanske kräver 2 timmar. *Ain't got no time for that!*
Inte heller har jag haft någon tid att läsa eller spela, och det är väll det som är mest deprimerande.

Vi har haft några prov, och från resultaten har jag nu lärt mig att börja ta läxor på allvar. Tror jag.. Vi har hittills haft prov i social studies, matte och franska, samt essays i engelska och svenska. Det sög...
Under lovet har jag flera projekt som ska göras färdigt, bland annat en powerpoint om The Gonden-headed Langur (biologi) + stödord inför redovisning, läsa färdigt boken "Big mouth and Ugly girl" och skriva en Reading log till den, skriva en miljöbeskrivning, läsa på inför historiaprov om amerikanska och franska revolutionen + napoleon etc, läsa på inför biologiprov i god-knows-what ETC.
*Phew* skolan tar kål på mig! *cries*

Dock har jag inte tid att plugga, eftersom jag på tisdag åker till Storasyster i dalarna tills på torsdag eller fredag, på fredag ska jag till stockholm på begravning, och sen är det bara helgen kvar. Sucks, men men. Jag får göra det bästa av det och plugga på bussresorna. (It's never gonna happen...)

Jag ser på Houde M.D. med jämna mellanrum, vilket är mycket underhållande. Jag älskar hans sätt att inte bry sig och hur han ser på allt ur en så negativ men ändå realistisk synvikel!
Hans team är å andra sidan deprimerande. Jag menar, Cameron är en bitch som tror att världen är rättvis, Chase gör vad som hellst för att behålla sitt jobb och samtidigt göra det så lätt för sig som möjligt, och Foreman är som han är - tror han kan styra House.
Men ändå, det är ganska underhållande att se på ändå, med Wilson och Cuddy som side kicks.

Än så länge har jag spenderat lovet med att sova, se på House, spela lite instrument, se på tv, baka morotskaka och äta chokladpudding. Låter bra, va?
Tänkte spendera kvällen med lite franska och lite Assassin's Creed, och morgondagen med lite biologi, sveska och engelska.

Är riktigt taggad att träffa Storasyster igen! Det var ett tag sedan.
Det var meningen att vi skulle firat Halloween på onsdagen också, men eftersom min kära syster är en blåst svensk som tror att Halloween är sista helgen i oktober och inte sista dagen (som den egentligen är), så blir det nog inte av. Synd, jag såg fram emot att skrämma skiten ur folk (barn).

Men men, nu ska jag...
jag vet faktiskt inte vad jag ska göra...
jag kanske spelar lite eller något...
Whatever! See ya!

Livet flyter på - för de flesta i alla fall

Tiden går, och tack vare skolan märker man det knappt. Jag är varje dag sysselsatt med tanken på att jag borde göra mina läxor (även om jag i slutändan inte gör några av dem), och jag måste säga att det är uttröttande. Jag har precis börjat vänja mig vid tanken på att inte komma hem förrän mellan 4 och 6, även om det är aningen deprimerande.
Men inte nog med att skolan gör mig trött och deprimerad - jag håller på att förlora greppet om svenskan också, haha. Jag läser ju på engelska, så man kan nog säga att mer än 70% av alla mina konversationer nu för tiden är på engelska = bye swedish!
Äh, det kan jag nog leva med.

For the time being, gör jag en nedräckning på hur många dagar det är kvar innan Assassin's Creed 3 släpps - vilket idag är 18. Dock har jag också räknat ut att den 31:a också är Halloween, och just då befinner jag mig i dalarna hos Storasyster och skrämmer små barn, och det betyder att jag varken kan köpa det eller spela det.......... fuck my life TT^TT

Men men, livet flyter på - för de flesta i alla fall.
För ett par dagar sedan gick Gammelfarfar Tage bort, efter att ha kollapsat pga ett hjärtproblem och brutit höftbenet. Han skulle inte överlevt en operation, utan kunde bara ligga och vänta på döden.
Tragiskt sätt att dö på, men nu när det är över spelar det väll ingen roll.
Jag stod honom aldrig speciellt nära, men jag visste vem han var och jag hade hälsat på honom i alla fall ett halft dussin gånger de senaste tre åren. Gammelfarmor tog det hårt, de hade trots allt varit gifta i 50 år...
Hon ville att vi barnbarnsbarn skulle ha något till minne av Tage, och till mig gav hon hans gamla gitarr. Den är gammal och sliten, och just då var den anything but stämd. Så, efter att ha spenderat en eftermiddag på att stämma den, låter den äntligen som den ska.
Jag är dock inte van vid att spela gitarr, även om jag har ett hum om hur man gör, så min enda kommentar för tillfället är: My fingers hurt, damn it!
Men jag ska lära mig att spela, och som tur var hade jag ett par gitarrnoter hemma så det är väll bara att kämpa på!

Lajvet

Jag anlände till lavjet vid 19-tiden, då det redan pågått i en dag. Jag möttes av Storasyster och hennes vänner, som hjälpte mig bära väskorna till lägret.

På vägen dit såg jag hur vissa av personerna vi mötte sprang in i skogen när vi var på väg mot dem, och där inne stannade de och stirrade/blängde på oss tills vi gått förbi. Det lärde jag mig senare att också göra, eftersom det tydligen var så skogsalver (vilket jag spelade) gjorde mot andra raser.

Det kändes sjukt mysko, och jag var inte precis bekväm med det konstiga beteendet.

Alverna var artiga och stela, vilket inte passade mig alls. Man skulle alltid vara artig och säga ”aiya” när man mötte en annan alv, och när man gick därifrån skulle man säga något i stil med ”namarie”, or something like that. IDK.

Alverna går på möten. Hela tiden. Det förstörde en av mina precious sovmorgnar.

Jag lovar, jag gick nästan bet på all artighet. När man närmade sig en grupp (t ex) för att prata med dem, då sa de alltid något i stil med ”var hälsad”. *ryser* usch nej.

Så i slutändan föredrog jag att umgås med troll och off-svartblod (de hade en sån fantastisk humor!). En annan hobby jag hade var att ”utmana min lycka” och gå förbi olika svarta varelser – de är kända för att vara väldigt glada i att slåss utan anledning.

Det funkade riktigt bra, oftast stoppade de mig bara för att se till att jag inte var människa (de fick inte hålla till i skogen). Men en gång – den sista gången- blev jag inte bara stoppad, de började slå på mig också. Jag, som aldrig hade blivit attackerad förut, hade ingen aning om vad jag skulle göra, så jag bara stod där. Jag övervägde att lägga mig ner och spela död eller någonting, men det verkade inte helt vettigt i mina ögon.

Senare fick jag höra, från en mycket pissed off Storasyster att jag helt förstört ”in-lajv-känslan” eftersom jag skulle ha slängt mig ner på marken och vrålat. Om det kan jag bara säga två saker:

NEVER EVER.

You see, jag har aldrig varit duktig på teater. Jag kan ljuga så mycket jag vill, men att låtsas och att verkligen leva sig in i det så där, och dra till sig uppmärksamhet när jag försöker ligga lågt? Nej tack.

 

Så, jag har kommit fram till att om jag någonsin ska lajva igen, då ska jag vara troll eller svartblod – framför allt för att ingen vettig person skulle ge sig på dem (hoppas jag), och för att de kan bete sig som svin och ingen bryr sig.

Men men, i övrigt hade jag trevligt i alla fall!

Shortie shortie

Har två lektioner idag, börjar 08:40 och slutar 11:05. Härligt! c:
Efter skolan tänkte jag gå till mormor och hämta lite grejor till Lajvet, innan jag åker hem. Lajvet börjar egentligen i morgon, men jag åker inte dit förrän på fredag. (jag vågade inte ta ledigt för mycket...) Är riktigt taggad, men ganska nervös också - tänk om jag glömmer något? :o
Men men, det får jag oroa mig för senare, nu har jag trots allt lektion!

Get together camp och 'nollning'

Nej, som sagt var jag inte speciellt nervös inför skolstarten, och jag kan inte påstå att det känts som världens största förändring just inträffat - som mina fellow friends verkar tycka.
Klassen jag hamnade i verkar helt ok, om udda och lite freaky räknas som ok.
I början tyckte jag inte alls om den, jag menar, jag kände ingen sedan tidigare och i mina ögon såg det ut som en hop idioter samlade i ett rum. Ok, det kanske är att ta i lite, men ärligt talat var de lite mystiska.
Den senaste veckan har jag utforskat klassens "invånare": kikat efter personer jag tycker verkar trevliga, intressanta, roliga, behagliga etc, blivit bekant med dem och 'fått deras uppmärksamhet', bara för att sedan tröttna och gå efter någon annan eftersom de inte längre intresserar mig. Oh shit, jag lät som världens player! XD
I alla fall, det hör har lett till att jag börjat bli förföljd av mindre önskade personer, som på håll verkat intressanta men på nära håll är... Obnoxious är nog rätt ord... Antagligen fick jag deras uppmärksamhet utan att riktigt kunna bli av med den.
Ahja, de tröttnar förr eller senare. Hoppas jag.

Från igår till idag var jag på ett "get together camp", där klasserna (IB12a och IB12b som jag går i) skulle lära känna varandra ordentligt.
Det var kul, vi fick gå tipspromenad (mitt team vann!), spelade frisbee-golf, försökte få 5 pers att kunna stå på en back (en sån där röd som man har flaskor i) utan att röra marken, meditation och mycket annat. Faktum är att jag är förvånad över att vi hann med så mycket.
Meditationen var min favorit. Vid det laget hade jag redan hunnit bli förföljd av en av mina mindre tysta 'förföljare' en hel dag. och hennes röst är en sån som liksom fungerar som rakblad i min hjärna efter en hel dag ute i hett solljus. Meditationen var mycket välkommen just då.
Min mentor jobbar även som yogainstruktör, och det var han som höll i meditationen. Han fick oss att spänna oss, hålla andan, och när man andades ut skulle man också slappna av. Efter ett par gången kändes lemmarna som orörliga pinnar.
Efter det skulle vinkoncentrera oss på vår andning, som skulle vara djup och långsam, och till sist skulle vi koncentrera oss på ljuden runt om oss, vilket var fågelkvitter och en fors, för att sedan 'stänga ljuden bakom sig' (så att man hörde utan att höra). 
Det var riktig coolt, för trots att det var mitt på ljusa dagen, och jag låg uppe på ett smutsigt före  detta höloft i en ladugård, somnade jag som om nån slagit medvetandet ut mig. Det var 25 mysiga, och lugna minuter.

Efter lägret åkte vi tillbaka till skolan, där IB11 och IB10 väntade för att 'nolla' oss. Det gick ut på att skriva våra namn stort och tydligt i våra pannor, dra med oss till en mycket allmän park, där vi bland annat gjorde charader och gjorde stafetter med bananer mellan benen. 
Efter en timme av pinsamt skoj gick jag till biblioteket i närheten, folk glodde som idioter, och sedan mötte jag Mamma och Emelie. Tillsammans gick vi till Espresso House, tror jag det hette, och dör drack jag världens godaste latte! Chai latte tror jag den hette, och den var söt och kryddig på samma gång. Som Emelie sa, den smakade vinter, och i mitt fall var det mycket uppskattat efter en så varm och hemsk sommar, med tanke på att jag föredrar vinterns mörker och kyla.

I morgon börjar jag tidigt, med franska som första lektion. Men det är enkelt, det enda vi ska göra idag är att introducera oss själva för klassen på franska, och det kan jag så gott som göra i sömnen. 
Sedan har jag tre lektioner till, inklusive ett hål,  och så slutar jag sent. 
*sigh* ahja, det är lika bra att gå och lägga sig tidigt sp jag orkar upp i morgon. 
God natt!

Dagen innan skolstarten

Yeeees, nu är det bara en orolig natts sömn, en plågande tidig morgon och en jävlig tåg- och bussresa kvar till skolan! Taggad? Nja. Nervös? Konstigt nog, nej inte speciellt.
Antar att jag spenderade hela förra jullovet med att oroa mig inför vilket gymnasium jag skulle välja (lagom mycket för att nästan ge mig själv magsår), och sen helt enkelt tappade förmågan att oroa mig? Fast nej, det skulle aldrig hända. Önskar sjukt mycket att det kunde det, men men.
Har i alla fall shoppat lite nya kläder med Mamma, packat väskan och duschat. Väntar för tillfället på att håret ska torka, och sitter framför ett öppet fönster för att snabba på processen.
... Det är tre timmar sedan jag duschade... Och kan inte gå och lägga mig innan det är helt torrt...

Såååå, nu ska jag fortsätta med mig fantastiskt underhållande syssla/aktivitet (?) och sedan försöka hå och lägga mig. Har ställt tre av mina sju olika väckarklockor, och hoppas innerligt att jag ska lyckas vakna i morgon bitti.
Önska mig lycka till!

Blodprov? I don't think so!

Igår var jag med om en ganska underhållande men samtidigt creepy upplevelse : jag fick prova på hur det kändes att vara blind i si sådär 2-3 minuter.
Häftigt, eller hur? Det hade jag också tyckt, om det inte vore för att jag just då befann mig i duschen...
Upplevelsen var inte helt främmande; liksom många andra brukar jag i några få ögonblick bli yr och illamående, samt se svarta fläckar framför ögonen och inte ha full kontroll över min balans. Men detta brukar bara hålla i sig i max 10 sekunder, och har alltid kunnat se i alla fall lite.
Så var det inte den här gången. Nepp, jag kunde inte se ett smack, och det gick inte över oavsett hur mycket jag än blinkade. Haha, måste erkänna att jag först trodde någon trollade och hade släckt lampan!
Senare den dagen kollade jag upp det på internet. Jag hittade inga "fall" där det hållit i sig så länge, men för fläckarna rekommenderade många att man skulle få i sig mer järn. Dock, när jag frågade Mamma efter järntabletter och förklarade "situationen" tyckte hon att det var bättre att gå och ta ett blodprov.
Varför, jag upprepar: VARFÖR behöver jag ta ett blodprov? Oh well... Det kan väl inte skada, bara ett litet litet stick i fingret... Bullshit. Det sa de förra gången också, och vad fick jag? I armvecket, goddamnit!
Kan man inte bara skära upp ett litet snitt eller någonting, det tycker jag låter som en lysande idé! Mycket bättre än att någon ska sitta och trycka in en nål i en och suga i sig blodet. Jädra läkare och deras eviga önskan att vara myggor... Okej då, jag kanske inte ska cursa någon som har ett så jävulskt arbete och som slet som ett djur för att få det.
Tänker dock inte låta dem leka mygga på mig. Fast jag antar de att kan försöka, om de får tag i mig... De tar mig aldrig levande!! >:O

Har btw upptäck hur man enklast klarar sig igenom alla löjligt skvättiga skjutspel, som cod osv. Det ända man behöver göra är att dricka oerhört mycket vatten (eller annat för den som känner för det? Själv drack jag tranbärsjuice), och sen inte gå på toa. Det leder till att under tiden man spelar är man på helspänn -> ingen skjutgalen jävel kan smyga sig på en! I'm a genius! ;)

Sitter för tillfället och spelar om Tine Shift, ett av mina rolige skjutspel (inte för att jag äger speciellt många...). Det är alltid något annat att spela skjutspel. Visst är jag van vid att mina motståndare skjuter på mig med olika vapen (kastknivar, pilar, brinnande stenar och människor, och ibland gevär eller pistoler), men då brukar jag alltid ha något slags boom-bang-super-svärd i handen som jag hugger huvudet av mina motståndare med lika lätt som om det vore smör. Att själv behöva sikta, och att framförallt behöva se till att min ammo räcker till - helt annorlunda.
Detta gör det ju såklart roligare - vad vore livet utan utmaningar?;)


Ahja, ska fortsätta spela nu. Later!

Kattvakt

En kompis till familjen frågade för ett tag sedan om jag kunde passa hennes katt (i hennes sommarstuga).
Under tiden höll jag mig sysselsatt på alla möjliga sätt, bland annat genom att skriva ner allt som hände - och det var inte mycket.
Så här såg min dag ut:


7:30 
Jag kommer fram till stugan, katten är inte hemma. Provar pianot, men det visar sig vara helt ostämt och omöjligt att få fram melodier på. 

Jag sätter mig och läser i soffan och väntar på katten.

8:10
Jag, som så gott som somnat, dör nästan av chock när kattluckan smäller igen efter katten. Jag går och möter den lilla skönheten, och hon har med sig en present : en lealös, död fågel hänger ut ur hennes gap.
Hon visar stolt upp sin fångst genom att lägga den framför mig och börjar leka med den.
Jag häller (förtvivlat) upp burkmat till det lilla bedårande odjuret, som hon kan äta under tiden jag tar hand om hennes.. vän.

8:20
Fågeln är borta och katten söker efter den. Hon ger snart upp och äter resten av kattmaten. Hon verkar ha svårt att acceptera bytet av mat.
Efter några minuter lägger hon sig till rätta i en fåtölj, tvättar sig lite, och börjar sen tassa omkring i stugan.
Jag försöker sova ett tag.

8:50
Katten hoppar upp på mig och jamar, tydligen uttråkad. 
Jag gosar lite med henne, tar med mig en smörgås ut och sätter mig i den ännu inte skadliga morgonsolen.
Katten verkar nöjd, börjar hitta på eget i närheten. Efter ett tag ger hon sig ut på nya äventyr, som jag förhoppningsvis inte ska behöva ta del av.Jag äter upp min smörgås och läser lite, det var ganska mysigt här ute under parasollet.

9:25

Doften av gräs och syrenbuskar, ljudet av kor som råmar i en ladugård i närheten kombinerat med fågelkvitter och klickande insekter ger en ganska lugnande effekt, och hade det inte varit för min lilla skräck för alla små monster ute i naturen som kommer och hälsar på i närheten  skulle jag somna på fläcken. 

Dock är solen aningen påfrestande vid det här laget och jag börjar överväga att gå in. 

Katten kommer lyckligt rusande, jamande. Jag hälsar henne välkommen tillbaka med en bit köttbulle som hon inte riktigt vet vad hon skulle göra med. Stackare...

9:30

Katten börjar lurpassa på något oskyldigt stackars djur, hoppar mot det och börjar på skoj tortera sitt offer. Det lilla sadistiska kräket kommer snart tillbaka med en ödla som hon, tack och lov, gick någon annanstans med. Hoppas bara hon inte gick in.

9:35

Katten kommer tillbaka, jamar och vill ha uppmärksamhet. Jag gosar och leker med henne, varav hon försöker tugga av mitt ena finger.

Den lilla kejsarinnan lägger sig och solar ett tag. Jag fascineras av hur något så vackert och underbart också kan vara så grymt och hänsynslöst.

9:40

Jag bestämmer mig för att gå in, då jag inte fått mycket läst här ute.

På vägen klappar jag katten lite, och noterar att hon tycker om att bli kliad på magen.

9:45

Katten kommer in efter mig, med en ny leksak: den här gången en ännu levande ödla.

Jag låter henne döda den på sitt visserligen hänsynslösa vis, för att sedan kunna slänga även den i soptunnan. Det är med skräck och panik jag (visserligen med papper) lyfter upp ännu ett dött djur, hela tiden med nerverna på spänn ifall den faktiskt skulle visa sig vara levande. 

9:50

Katter går ut.

10:05

Katten kommer tillbaka. 

10:45

Jag börjar spela på pianot, det låter förskräckligt. Jag spelar i ungefär 15 minuter innan jag tröttnar, och under tiden har katten flytt. Hon tycker inte alls om när man varken spelar piano eller gitarr, och jag hörde henne flera gånger när hon satt och klagade utanför dörren.

Jag lär väl inte se henne på ett tag...

11:00

Jag smygprovar gitarren, och det känns skönt att lyssna på de underbara tonerna. Jag kan så gott som inga ackord till gitarrer, jag minns D, C och G från musiklektionerna i skolan. 

Gitarren låter ändå helt fantastiskt, så min teori om att den varit dyr förstärks och jag ställer tillbaka den.

11:20

Jag hittar katten sovandes på sängen. Hon hade väl antagligen smugit sig tillbaka någon gång men varit irriterad på mig för att jag fört så mycket oväsen.

Jag låter henne sova och går ut.

11:25

Katten kommer jamandes efter mig, gosar lite och lägger sig i skuggar.

Den här katten är verkligen speciell. Hon håller sig i  närheten hela tiden,  ligger gärna och vilar bredvid en när man är ute, gör ljud ifrån sig som för att säga "se mig" eller "jag kommer".

Hon är som... en hund.

11:30

Katten ger sig ut på jakt igen.

Jag känner att jag plågas mer än nödvändigt av solen och bestämmer mig för att gå in.

11:40

Katten kommer in med ännu en levande ödla, förhoppningsvis kommer hon äta upp den den här gången.

Hon ger ifrån sig charmiga, kuttrande läten lär hon leker med den säkert vid det här laget redan döda ödlan.

När den slutar röra på sig lyfter hon fram den till mig, jamar som för att säga "titta vad duktig jag har varit!"

Hon vägrar dock acceptera att den redan är död och börjar kasta runt och tugga på den, men det verkar inte som om hon planerar att äta den.... *suckar*

11:50

Jag slänger ödlan i sopen och precis när jag ska gå in igen står mördaren där. Hon envisas om att följa med mig in, bara för att sedan hänsynslöst tugga på mina händer och fötter.

11:55

Katten går ut.

12:00

Jag går ut och äter mat.

12:05

Jag går in på grund av den stekande solen. När jag kommer in försöker jag läsa lite.

12:15

Jag upptäcker att läsa inte är ett alternativ då jag är alldeles för trött. Jag lägger mig på soffan för att försöka sova.

12:30

Katten kommer in och biter mig i armen. Jag struntar i henne och hon lägger sig på golvet och sover liksom jag.

12:40

Styvmor ringer och väcker mig, hon undrar om jag behöver ett par nya skor. Katten ligger och sover bredvid mig på soffan, hon vaknar inte.

12:50

Styvmor ringer igen. Den här gången vaknar hennes höghet och och går och lägger sig i fåtöljen intill istället.

Vi fortsätter sova.

13:05

Vaknar och upptäcker att katten någon gång varit ute och hämtat en till ödla, som ligger på golvet. 

Katten ligger fortfarande kvar i fåtöljen, så jag antar att hon var ute någon gång mellan 12:30 och 12:40 när hon hämtade den.

Orkar inte ta reda på den nu, inte när hon ligger och sover så gott. Plus, jag är också trött... 

15:05

Mamma ringer och väcker oss. Hon ska till stan och undrar om jag vill följa med, och det vill jag för att kunna titta efter ett linne, eller möjligtvis ett par skor.

Nu måste jag verkligen ta hand om den där ödlan, det var inte alls meningen att den skulle behöva ligga så länge...

Katten verkar glad och pigg, hon har sovit lika mycket som jag. Eller det tror jag i alla fall, jag kan inte hitta spår av annat.

15:15

*phew* all done, hoppas hon inte drar in något mer under tiden hon är ensam....

Löjliga småproblem

Det är nu mindre än tre veckor kvar av sommarlovet, och det vore en lögn att påstå att jag inte är nervös. Men jag har kommit fram till att jag har några fler punkter att vara nervös över än mina föredetta klasskamrater. Förutom det vanliga, ex:
- Kommer jag få några nya vänner? (dum fråga...)
- Kommer jag hitta? (nej så klart jag inte kommer göra, inte i början)
- Kommer jag trivas?
- Kommer jag klara av arbetstempot?
Nej, det jag oroar mig för är framför  allt:
- Jag är inte van vid att åka tåg/buss. Kommer göra bort mig.
- Jag är väldigt dålig på att komma ihåg namn, och jag fick precis reda på att det kommer gå 41 andra elever i min klass. JIPPIE!
- Jag kommer att gå på International Baccalaureate (stavning??) på Älvkullen, där man läser på engelska. Hoppas min engelska är lagom bra!
Usch, jag blir deprimerad av bara tanken på alla små, löjliga problem. Tänk om jag kunde ignorera dem, kanske se dem som det de verkligen är: onödiga, patetiska och framför allt obetydliga.
Så, när skolan börjar igen ska jag ge gärnet! Wish me good luck!

För ett par dagar sedan föddes sex små svarta valpar. Jag fick lov att döpa så många som hälften av dem, vilken lycka! Namnen blev:
Omelie (En kompis till familjen vid namn Emelie fyllde år sex minuter innan den första valpen föddes)
Olivia (Mamma ville ha det namnet)
Olympia (ville jag ha, dels för att det var charmigt, och dels för att det är OS i år)
Onix (ville Mamma ha, efter en pokémon XD)
Oidipus (mitt förslag, och mellan det och Odysséen valde Mamma Oidipus)
Orouchimaru (Mamma försöker fortfarande övertala mig att ta ett annat)
Måste säga att jag är ganska nöjd med den här kullens namn ;)

Ska nu se på lite film, lat som jag är. See ya!

*Jag: Tänker byta bakgrund nu!* *Blogspot: Det kan du glömma!*

Så!
Efter att ha suttit och nästan slagits med Blogspot har jag äntligen lyckats ändra bloggens utseende lite. Men det var inte lätt, måste jag säga. För att bakgrunden ska passa perfekt rekommenderar Blogspot att man väljer en bild med passande mått (1800 x 1600 eller större), men det skiter sig om bilden är större än 300 kb.
Det tog lång tid att klura ut hur jag skulle kunna minska bilden till under 300 kb, men ändå behålla måtten. Jag är van vid att kunna fixa sådana minimala problem i Photoshop, men efter att datorn till slut kraschade för mig i våras har jag för tillfället bara paint. Inte Paintshop, inte Painshop Pro - bara Paint.
Great.
Men till slut löste jag det, och efter det ville jag ändra texten med. Jag bläddrade igenom textsnitten, och när jag väl hittat en fin som passade till tanken på vatten (den var lite snirklig men inte för mycket) var jag nöjd.
Men så slog det mig att det var alldeles för likt en kompis blogg..... Så jag fick helt enkelt nöja mig med att ta ett liknande textsnitt som jag hade innan, och göra det kursivt.

*sigh* Gillade verkligen det förra, men men...

Här om dagen tvingade jag med Mamma och Lillasyster till stan, där vi (jag) fick lite saker köpta. På IKEA hittade Mamma den här charmiga temuggen. Alla tre blev som förälskade i den, och vi köpte fyra stycken. (Y)

Jag köpte ett nytt te till min samling: Rooibos Wimbeldon.

Det är ett rött te med en söt och fruktig smak, perfekt för att sitta ute med på soliga dagar. (inte för att jag någonsin kommer göra det men.)

Det enda nackdelen är att som vanligt när det gäller Rooibosteer, kryllar det av små små citrongräs och annat, som lätt smiter ut i vattnet...

Är för tillfället kattvakt åt den här sötnosen, Missan.

Cyklar bort till henne en gång om dagen på ett ungefär och byter vatten, fyller på med mat, rensar kattlådan - ja, det vanliga. Det är som vanligt riktigt underhållande, med tanke på hur gosig hon är och att varje gång jag häller upp mer mat beter hon sig som om hon inte fått mat på veckor! \(^o^')

En av tikarna ska snart få valpar, vilket ska bli roligt eftersom jag brukar få döpa i alla fall en av dem. Det är alltid lika roligt att ge dem konstiga namn! >:3

Fast oftast brukar jag ge dem fina, japanska namn (som visserligen alla andra tycker är konstiga...). De senaste gångerna har jag döpt: Ichigo, Jezzy, Kairi, Leon, Mikage och Namine.

Den kommande kullen blir O-kullen, men känner att jag inte varit lika kreativ den här gången. På min lista av alternativa namn har jag ännu bara: Oromis, Orouchimaru, Osaka och Orphan. Själv föredrar jag Orouchimaru, men Mamma måste gå med på det också...

Fast å andra sidan har hon redan lovat att jag får använda Riku, Roxas, Sora, Sakura (el. Sasuke om inte Sakura), Utau, Vexen och Xaldin ;)

En lång dag

Jag är inte säker på riktigt vad som hände, men igår fick jag en impuls att baka någonting (kan vara bra att nämna att jag inte tycker om att baka vanligtvis). Så jag, som har så långtråkigt att jag håller på att dö, välkomnade den "främmande tanken" och gick till köket.
En blick på köket var allt som behövdes, sen bytte min impuls helt riktning och jag började grovstäda köket. Shit...
Jag plockade ur skåden, tog ur hyllorna och skurade dem + insidan av skåpen. Jag möblerade om i skåden så att sakerna fick bättre plats, röjde av diskbänken och rensade bort allt som inte borde vara där. Många (typ 90%) av skåpen saknade magnet som skulle hålla dem stängda, och i vårt lilla lilla kök behövs all plats vi kan få, så jag såg till att näst intill alla skåp gick att stänga (och att de stannade stängda).

Allt det där gjorde jag på 4 timmar, och samtidigt lyssnade jag på endast 2 album: Living Things och Minutes To Midnight av Linkin Park.

Var lite rädd för att jag skulle spela sönder ett av deras bästa album och deras senaste, men det gick tack och lov bra!
I början tyckte jag inte om Living Things speciellt mycket, det lät mest som oljud i mina öron, men efter att ha lyssnat på det ett tag har jag lärt mig att gilla det. Mina favoriter är Roads Untraveled, Castle of Glass och Powerless... De är liksom.. speciella, antar jag :)
Det här albumet är, precis som Mike (Linkin Parks rappare) sa, väldigt individuellt. En låt kan betyda en sak för en person och något annat för en annan. Låtarna måste inte handla om en tjej och kärlek eller svek, utan det kan handla och en vän eller något annat - det beror helt på vem som lyssnar. Det gillar jag skarpt.

Nu under sommaren har jag fått en ny bästa vän: memecenter.com . Seriöst, jag fördriva en hel dag med att sitta och läsa rage comics. Så lättroad är jag!

Så i gårkväll satte jag mig vid datorn framförallt för att se på lite filmer online osv efter att ha tillbringat halva dagen i köket, och det började jag faktiskt göra. Men när filmerna laggade gick jag in på memecenter...

Eftersom jag alltid har F11 aktiverad när jag är ute på internet kan jag inte se hur mycket klockan är, och det kan hjälpa ganska mycket när man tänker dygna. (Men den här gången tänkte jag faktiskt inte det...)

Jag gick och fyllde på min kopp med te med jämna mellanrum, med olika sorter såklart, och tänkte inte på att det började bli sent.
När jag väl stängde av datorn och funderade på om jag skulle kolla om det gick något bra program tvn eller gå och lägga mig, märkte jag att klockan var typ... 4 på morgonen... OPS!
Så efter att ha smsat några vänner (mest för att jävlas och väcka dem >:D) gick jag och lade mig. Då var klockan nästan 5.
Men jag sov gott, och vaknade inte förrän kl halv två idag. Till frukost fick jag äta pizza (nyttigt va?).
Funderar på om jag ska baka ändå, men jag vet inte... Det finns ingen mjölk hemma, och jag pallar inte gå och handla.
Ahja, strunt samma!

Sommarlov

Det är äntilgen sommarlov, och vad gör jag? Jo, jag går och blir sjuk. Jag har legat med feber och halsont, med en härlig snuva på köpet, sedan dagen efter skolavslutningen då jag gick för att kolla på en kompis student. Dumt gjort, med tanke på att jag redan hade en lätt feber och halsont...I söndags var jag lite piggare, och vi hade en mysig grillkväll (inomhus). Det var riktigt härligt, vi hade bjudit in Erica och hennes familj också, och det var ett tag sedan vi umgicks.I måndags åkte jag, Lillasyster och Mamma ner till ullared, där vi småshoppade. Vi stannade hos Lena och hennes familj (hon har typ 9 mycket jobbiga barn, men det är helt ok) i tre dagar.Hon hade tre helt bedårande kattungar, och det var dit min uppmärksamhet var riktad under så gott som hela besöket. Fasen, jag vill verkligen ha en!

Lillasyster bestämde sig för att hon ville stanna kvar några dagar extra, vilket var helt okej. Jag och Mamma visste dock att hon aldrig skulle palla att stanna där ensam i så många dagar (4 dagar), och när Lillasyster ringde (2,5 timma efter vi åkt) blev vi inte alls förvånade. Vi vägrade dock åka ner och hämta henne, hon får ligga som hon bäddar, och ska jag vara ärlig njuter jag lite av hennes "lidande"! >:)I morse fick jag en impuls, att spela lite online, eftersom jag känner mig så osocial. Jag har inte gjort det tidigare, och skälet var att jag använde Mammas fördelsedatum etc när jag gjorde "the Master Account", i tron om att jag skulle kunna ändra det senare. Det kunde jag inte.Jag vägrade spela som en 36 åring, så jag bestämde mig för att helt enkelt skita i att spela online, jag menar, det var ju minst lika roligt att spela själv antar jag.... I alla fall, Nu, ett år senare, bestämde jag mig för att jag inte stod ut längre, så jag försökte logga in. OBS, jag hade glömt lösenordet.
Okej... då får jag väl ändra lösenordet. Sure. PSN skickade en länk som skulle "fixa allt" till det angivna hotmail-kontot. Jag loggar in för att få tag på länken, och får nyheten att kontot är blocked.... Jippie.
Hotmail påstår att "allt går att fixa" genom att de skickar en kod till det angivna "stödkontot" (eller vad man nu ska kalla det). Okej. Jag tar reda på vilket konto det är, och det visar sig vara ett jag inte använt på mer än 7 år.
Jag började oroa mig för att jag skulle ha problem att minnas lösenordet, men jag oroade mig tydligen i onödan, för tydligen hade kontot UPPHÖRT ATT EXISTERA. Det är inte sant, det är inte sant, det är inte sant.
Efter typ en halvtimma i "rage mode", lugnade jag ner mig och började tänka efter kryphål. Det visade sig efter ett tags efterforskningar att jag inte kunde skapa ett nytt "sido-account" utan the master account's lösen. Man kunde inte heller radera eller byta ut the master account. JIPPIE.
Efter mycket tänkande och klurande kom jag fram till att jagkanske kunde använda ett som någon annan skapat, så jag ringde runt lite bland mina nördkompisar. Oscar ställde upp frivilligt, coh jag ska dra till honom senare för att skapa ett nytt konto. HOPPAS DET FUNKAR.

Wish me good luck.

Plugga? Äh, jag har hela natten på mig...

*FÖRVARNING: min K-knapp håller på att lägga av, så saknas det ett K någonstans vet du varför*

Det är inte länge kvar tills skolavslutningen, och jag måste säga att det känns - både psykiskt och fysiskt!
Man börjar bli tröttare på morgonen, går inte heller och lägger sig i tid för att man sitter uppe och gör annat. Många gånger spenderar jag nätterna till att plugga inför prov, sista minuten, trots att jag hade hela dagen på mig. Men så är det, går inte att göra någonting åt.
Utmattningen påverkar självklart hur jag är mot andra också: Jag har numera dagar då jag går omkring och är allmänt butter, och försöker dölja det på något sätt och slutar upp med att vera helt hyper. Detta leder då självklart till att mina vänner... finner mig aningen påfrestande. Men jag kan inte hjäkpa det! Vad skulle jag annars göra? Gå omkring och vara lika sur som Sofia hela dagarna?

En annan MYCKET DÅLIG sak jag börjat med är att helt enkelt inte plugga. Efter att jag redan blivit lovad de betyg jag vill ha i typ 4-6 ämnen, + att ha fått reda på att jag kommer in på gymnasiet jag sökte till med en marginal på 80p... chaaaa, det är väl inte så konstigt om man (visserligen 50/50 omedvetet) börjar slappna av lite(för mycket)?
Men men, så är det.
För tillfället behöver jag bara bli klar med ett par saker innan jag kan slappna av på riktigt:
1) Plugga franska som F*N. Ska ha 2 nationella nästa vecka och måste plugga på verbet Aller i futurum, tror jag det var...
2) Svenska: uppsats om 4 "klassiska" författare, varav man får välja sina fyra från en lista. Jag tror jag valde han Gustaf Fröding och någon Anna? Eller kanske hon hette Lisa? Och två till. Den ska i alla fall vara klar tills på måndag, och jag har faktiskt inte börjat (vilket säkerligen märks). Läraren nämnde någonting om att man skulle jämföra författarna, som btw levde under ungefär samma tid, och reflektera lite över varför de skrev som/vad de gjorde och på vilket sätt de påverkade samhället.
Ha ha ha, mycet roligt.
3) Teknik. På något vänster lyckades jag få ett knappt godkänt på tekniken förra våren, trots att jag faktiskt hade några delar med MVG som betyg... I vilket fall ska jag skriva om en uppsats jag gjorde om keramik och lera, det visade sig att jag glömde inledningen (varför jag valde ämnet osv osv, jätte viktigt, eller hur?), och så tänkte jag göra en jämfördelse mellan eramik och andra material + en reflektion, hur i H-vete jag nu ska lyckas med det....
4) Bild, jag ska måla av dett konstver av vad-han-nu-hette, vet att tavlan hette något med "jeune fille avec fleures", eller något i den stilen. Här var jag tyvärr dum nog att välja att måla den med akvarell istället för akryl, fuck my life...
Men det är NÄSTAN klar, har gjort färdigt klänningen/nattlinnet och blommorna, har bara typ 180 lager kvar på håret, 700 på ansiktet (varav minst 30 på ögonen) osv.
Den ska vara klar på torsdag om jag minns rätt. Wish me good luck.
5) Bild igen, ska den här gången skriva först en bildanalys (how the f*ck gör jag en sån?!?!) av den där fille avec fleures-whatever. och sen en uppsats om konstnären, ingen sning om inom vilka ämnen så jag skriver väl lite om varje??
6) Tror jag kommer ha ett kemi och ett historiaprov snart? Inom 2 veckor ialla fall, men whatever. det kommer när det kommer.

Ledsen, känner att jag bara skriver om skolarbete, nu när jag äntligen skriver liksom, men känner att jag måste få det ur mig. Att stressa är inte bra, så då är det bäst man kan ha en blogg där man bara kan skriva ut allting och inte bry sig om vem som läser/om någon läser.

Men jag har inte bara gjort deprimerande saker, you know! Häromdan klippte jag mig. Or rather, jag övertalade en kompis till familjen att hon skulle klippa mig. Hon klippte upp håret (+ toppar ofc), men på något vänster blev det bara uppklippt på baksidan huvudet och inte på sidorna...?
I alla fall, skrämde skiten ur Felicia (glowybliss) med att skicka en bild på allt hår jag blivit av med, en bild på en stor tuss i min hand på 2 dm+, och hon höll på att dö XD
Har fortfarande inte visat hur håret blev, så hoppas hon inte stressar ihjäl sig innan måndag :)
Gick senare till frisören för att boka en tid att permanenta mig (för skojs skulle liksom), och fick en tid på tisdag direkt efter skolan. Får ta cykeln tror jag, men känns lite ovärt att ta den till skolan när jag bor 200m max från skolan. Frisören ska också klippa rätt mitt hår, så hoppas hon (ursäkta) GER F*N i längden som redan förlorat mer än 3 cm! >:O

Åkte på marte idag också, och det fanns någon asiat där som hade någon slags out-let på billiga skräpsmycket, allt för 10 kr. Så jag gick och kollade, och hittade amuletter med tecken på som stod för de olika kinesiska stjärntecknen. Jag hittade ko, höna, tupp, råtta och kanin, men kunde inte komma på vilken jag var. Jag visste att Storasyster är "tupp" och min Mamma och Lillasyster "kaniner", och mina vänner i samma årskurs är "Råttor". Jag däremot är född 97, medans min årskurs är 96:or, så jag var inte råtta.
I skutändan köpte jag inget av dem, men researchade lite när jag kom hem.
Tydligen var jag Oxe, och det här är vad det stod om oxen:

They are steady, honest, gentle and reliable.
OK, det vet jag ingenting om...
The Ox builds plans and ideas on firm ground. Patience and hard work bring success to the Ox.
Tålamod har aldrig varit min starka sida, men jag antar att man kan säga att det stämmer då jag inte gärna tar några risker?
They need peace and quiet to work through their ideas and are best left alone to work as they can become hotheaded, inflexible and stubborn when pushed.
Om någon stör när jag inte vill bli störd (ex när jag pluggar, läser, spelar på antingen pianot eller tv:n) blir det oftast väldigt synd om den personen senare. Med undantag för Felicia, hon är för THICKHEADED för att bry sig.
Och om jag jobbar med någon och de ifrågasätter mina val och vägar blir jag väldigt defensive och envis. Det vet nog du, Felicia (ja, jag vet att du kommer läsa det här förr eller senare), och du har ingenting att säga här för du är likadan!
They are logical and find it hard to forgive if deceived.
Långsint? Nää, det menar du inte?!
They are often very skilled with their hands.
Den enda som inte stämde in över huvud taget! Någon som kan gissa vilka ämnen mina betyg är sämst i? Hemkunskap, slöjd, teknik, och idrott. Ha ha, det suger att vara nörd :')
(hittade horoskopen på: http://www.astrologycom.com/chinesezodiac.html)

Har under året spelat ut alla Assassin's Creed spel som är tillgängliga, ska snart köpa 3:an. Måste säga att jag blev lite ledsen över att man inte skulle följa Ezio mer, hade blivit på fäst vid honom.. Hade till och med lärt mig hela hans namn utantill! Ezio Auditore da Firenze! *ahem* stavning *ahem*...
Har också köpt Elder scrolls Oblivion, Final fantasy I, II, IV, VII: dirge of cerberus och Kingdom hearts: Chain of memories.
Hade egentligen velat köpa Final fantasy X också men hade inte råd. Och Kingdom hearts: Chain of memories ville jag egentligen ha som RE:chain of memories, men det visade sig att det inte fungerade på konsoler i europa.. DAMN IT!! Så nu sitter jag och är tvungen att spela på mitt gamla nintendo ds, med alla kassa ljudeffekter och grafik mm. Jippie.
Men men, det är storyn jag är ute efter, inte spelupplevelsen den här gången.

På tal om spel, drömde VÄRLDENS KONSTIGASTE dröm inatt! XD
Drömde om att jag skulle döda en häxa (från dragon age), coh hon summonade massa zombies (från oblivion) som jagade mig, så jag var hela tiden på min vakt med mitt gevär och hade min tidsrustning (från timeshift). Under tiden klättrade jag på min kompis hus (assassin's creed), och när jag kom upp på taket hittade jag en dvärg (varric från dragon age 2) och räddade honom från alla zombies genom att lyfta upp honom och kasta mig från taket och sedan GLIDA (typ flyga fast närma sig marken allt eftersom) (från kingdom hearts)! Sen blev jag jagad lite av häxan själv, närmade mig marken, hon skjöt mig. och sen vaknade jag.
Vad kom jag fram till tack vare det här? Jo, jag har spelat lite för lite på sistone, så min hjärna börjar bli uttorkad på action. Den börjar sysselsätta sig själv med inbillade spel fyllda med skoj och jag blir på dåligt humör. Tur att det snart är sommarlov...

Har btw börjat läsa Stäppens Krigare av Conn Iggulden, han som skrev Kejsaren. Boken har hittills varit udda, bra med lite dryg men ändå inte uttråkande, typ. Det är svårt att beskriva, men jag antar att man kan säga att jag halt enkelt hällre läser den än pluggar, or so it seems.
I alla fall, jag rekommenderar den för alla som har way to much time on their hands.

Klassen ska på klassresa till Liseberg nästa måndag, det ska bli riktigt roligt! :D
Mamma försöker övertala mig att ha klänning på mig på skolavslutningen, gärna vit. Never. Så ska försöka ihtta en tröja som jag kan använda även vardagligt, det är så onödigt att köpa ett plagg man bara ska använda en gång, och sen kanske jag ska köpa ett par nya byxor också. Eller så kanske jag tar de jag hade på mig förra och förrförra skolavslutningen? Fast de är lite stora och slitna... Men ett par jeans kanske duger.

Ahja, får väl ta och plugga lite nu (it's never gonna happen), wish me luck.

Bara nåt snabbt...

Kände att jag inte varit speciellt aktiv på sistone, och önskar verkligen att jag kunde skylla på att jag pluggat, men då skulle jag ljuga... STORT...
Faktum är att jag bara varit för trött för att orka bry mig, och på sistone har jag börjat lida av L-A-T, som definitivt kommer påverka mina betyg med mera om det fortsätter.
Men men.

En annan sak är ju alltid att jag just nu för tillfället OCKSÅ har en jobbig förkyldning, som just can't stop bugging me. Snorar som hellvete och hostar slem, niiiiice!

Och just sitter jag i en datasal med Felicia (glowybliss) och resten av klassen, och försöker skriva en uppsats om Nepal. Och inte just om t ex religionproblem eller ekonomiproblem, utan om hela skiten: Klimat, historia, industrialisering, styre, ekonomi, dagsläge, framtidsplaner och levnadsförhållanden... med mera.
*suckar* Ahja, får väl ta och fortsätta då:/

Skola på lördagkväll

Igår kväll var något av en.... udda upplevelse, måste jag säga.
Det här är den sista terminen vår klass har tillsammans, sen börjar vi gymnasiet och  många av oss kommer nog inte ses igen. Så vår ena mentor, Emma, bestämde sig för att vi kunde ha "lördagsmys", se på melodifestivalen (som Emma nördar btw) och ha allmänt trevligt. Självklart var ju det här frivilligt och den tråkiga delen av klassen "pallade inte komma".
Problemet var bara: Vart skulle vi vara? Men jag vet! Vad sägs om att vi går till skolan?!
Ja.... Det var så det blev och många (även jag) kände sig som idioter för att vi frivilligt gick till skolan på en lördagkväll.

Emma, den nörden, hade förberett häften med papper där vi skulle skriva ner vad vi tyckte om varje artists/bands uppträdande, kläder, sång osv.
På framsidan hade hon till och med skrivit någon slags historia ?!?! XD
Längst bak i häftet skulle vi rösta på vem vi tyckte var bäst, närmare bestämt vår top-4-lista. och under den skulle vi göra en likadan fast där vi skulle gissa hur svenska folket skulle rösta.
Jag vann NÄSTAN! Jag trodde att Di Leva skulle komma tvåa, men ja ja.
Så här såg vår lilla myshörna (som var ett helt rum men skit samma) ut. På min vänstra sida:

Döda mig inte för det här!!>o<;;

 Och på min högra sida:

<< Det där är Emma. Supertaggad inför delfinalen (vare va?).

Sorry för den usla kvalitén på bilderna, men min mobil är för tillfället inne på reparation.... Igen.

Trots att jag egentligen inte riktigt förstår vad vitsen med Melodifestivalen är, så hade jag riktigt roligt :) Lyssna på det här!
http://www.youtube.com/watch?v=MIeXR0cl6Vc&feature=youtu.be

Efteråt stannade några av oss och pratade lite, mest för sällskaps skull. Det var ganska mysigt, att bara sitta där :)