Löjliga småproblem

Det är nu mindre än tre veckor kvar av sommarlovet, och det vore en lögn att påstå att jag inte är nervös. Men jag har kommit fram till att jag har några fler punkter att vara nervös över än mina föredetta klasskamrater. Förutom det vanliga, ex:
- Kommer jag få några nya vänner? (dum fråga...)
- Kommer jag hitta? (nej så klart jag inte kommer göra, inte i början)
- Kommer jag trivas?
- Kommer jag klara av arbetstempot?
Nej, det jag oroar mig för är framför  allt:
- Jag är inte van vid att åka tåg/buss. Kommer göra bort mig.
- Jag är väldigt dålig på att komma ihåg namn, och jag fick precis reda på att det kommer gå 41 andra elever i min klass. JIPPIE!
- Jag kommer att gå på International Baccalaureate (stavning??) på Älvkullen, där man läser på engelska. Hoppas min engelska är lagom bra!
Usch, jag blir deprimerad av bara tanken på alla små, löjliga problem. Tänk om jag kunde ignorera dem, kanske se dem som det de verkligen är: onödiga, patetiska och framför allt obetydliga.
Så, när skolan börjar igen ska jag ge gärnet! Wish me good luck!

För ett par dagar sedan föddes sex små svarta valpar. Jag fick lov att döpa så många som hälften av dem, vilken lycka! Namnen blev:
Omelie (En kompis till familjen vid namn Emelie fyllde år sex minuter innan den första valpen föddes)
Olivia (Mamma ville ha det namnet)
Olympia (ville jag ha, dels för att det var charmigt, och dels för att det är OS i år)
Onix (ville Mamma ha, efter en pokémon XD)
Oidipus (mitt förslag, och mellan det och Odysséen valde Mamma Oidipus)
Orouchimaru (Mamma försöker fortfarande övertala mig att ta ett annat)
Måste säga att jag är ganska nöjd med den här kullens namn ;)

Ska nu se på lite film, lat som jag är. See ya!