Gårdagen sniglade sig förbi, och på den tiden som var kvar på dygnet hann vi åka till en asiatisk restaurang, "Restaurang Lilla Asien".
To be telling the truth, så hade vi varit där en gång tidigare - samma vecka...
Men eftersom jag tyvärr inte fått det jag beställde, utan något helt annat som jag fortfarande inte har någon aning om det var, så tjatade jag mig till att vi skulle åka dit igen så att jag äntligen fick smaka på rätten jag önskade.
Det var visserligen inget fel med det jag fick istället, to be honest så kan jag nog stopp i mig vad som helst, bara det är ett asiatiskt resept. Sån är jag....
I vilket fall som helst, jag fick det jag önskade, efter att ha talat mycket tydligt så den stackars lilla gubben tillslut hörde rätt. Kan inte vara lätt att höra vad folk säger, om man själv till att börja med inte är någon höjdare på språket, och alla dessutom mumlar fram sina beställningar!
Det jag valde att beställa är en japansk rätt som de kallar "Yakiniku", som innehåller entrecôte, wokad tillsammans med skivad purjolök och strimlad lök i Yakinikusås, toppat med sesamfrön med Jasminris.
Och nej, det hade jag inte memorerat, utan jag var faktiskt klyftig nog att ta med mig en liten meny hem, som jag kan sitta och dreggla över när jag vill.
Så här såg det ut.
Det var helt fantastiskt. Den söta smaken på Yakinikusåsen, tillsammans med grönsakerna och köttet, plus riset.... mmmmh... :G
Och vid det här laget (efter 2 besök på en vecka...) har jag åter bemästrat konsten att äta med pinnar (tekniken blev bortglömd eftersom jag sällan får chansen att använda den). Dock krampar det fortfarande i min stackars hand, som definitivt förtjänar en till två dagars vila.
Sen hyrde vi Harry Potter and The Deathly Hallows part 1, som vi senare såg efte r att vi varit ute med hundarna.
Efter det var jag ensam i huset med hundarna, Mamma och Styvfar jobbade båda natt, och när filmen tog slut var klockan 20:05...
Efter en varm dusch gick jag och lade mig i vad jag tyckte var god tid. Och det var det också, om jag bara hade somnat direkt också...
På morgonen blev jag väckt av Amiza, min hund, som lekte tvättmaskin och höpp på att dränka mig i blöta pussar. Det var bara att gå upp till slut.
Vid det lagen var klockan 05:45, och min alarmklocka hade gått, men det hade självklart inte jag hört.
(fastän mina hundar hörde det mer än väl och tyckte att det var dags för mig att gå upp..)
Sen var morgonen som den brukar. Jag valde snabbt några enkla med acceptabla kläder inför skolstarten, åt frukost, kollade facebook, borstade tänderna och sköljde med munskölj, sminkade mig, och väntade på att Felicia skulle komma.
Fråga mig inte varför, jag lyssnade inte så noga på förklaringen så jag har ingen aning.
Det började med att en av klassens två mentorer gått i pension och blev ersatt av vår kemilärare istället. Vi gick igenom alla ordnings och umgängesregler (hur många gånger ska dom upprepas egentligen? Jag har hört dom drygt nio gånger, om man inte räknar med alla gånger dom upprepats på utvecklingsamtalen....)
Och vi slutade som tur var tidigt, så resten av dagen har jag spenderat framför datorn, lat som jag är, i väntan på att mina föräldrar ska vakna så att vi kan åka iväg på bion.
Nej men ser man på, nu är dom uppe! Heh, speak of the devil...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar